Oxygenaddict

Förmågan att andas tynar bort med viljan. Vill vilja, men vill jag? Tankar som snubblar runt i ett dunkelt kaos, ord som hakar upp sig, försvinner och vägrar komma ut. Frustrationen slår ner självförtroendet och gör mig svag. Faderns grymma ord påminns och skadar mitt krossade psyke, "svaga människor är dåliga människor". Vill inte vara dålig, pappa jag lovar. Den ständiga huvudvärken hånflinar åt mitt plågade uttryck, smärtan jagar iväg sömnen. Den eviga natten blir ett starkt bevis på en icke så förgylld kommande dag. Utmattningen blir för mycket och rastlösheten kommer oinbjuden. Ilskan står dörrvakt, nu blir det bråk, jag orkar inte. Är för svag, förlåt pappa.